Hur går ett cyberangrepp till
och hur skyddar du dig?
Så går ett angrepp till – från kartläggning till kris
De flesta cyberangrepp sker inte plötsligt. De är resultatet av en medveten och ofta stegvis process där angriparen metodiskt arbetar sig in i organisationens IT-miljö. Ett vanligt scenario är ransomware – där verksamhetens data krypteras och hålls gisslan i utbyte mot en lösensumma. I många fall stjäls data dessutom som ett extra utpressningsmoment.
En typisk (och något förenklad) tidslinje för ett angrepp:
1. Informationsinsamling
Mål: Hitta en svag punkt att utnyttja.
Innan ett angrepp inleds sker ett tyst och metodiskt förarbete. Angriparen kartlägger exponerade system, samlar in e-postadresser, letar efter kända sårbarheter, gamla servrar eller dåligt skyddade tjänster. Phishingmejl skickas ut för att lura användare att klicka på skadliga länkar eller lämna ifrån sig inloggningsuppgifter.
Hotaktörer går dessutom ett steg längre: de analyserar publicerade säkerhetsuppdateringar från leverantörer – för att i efterhand förstå vilka sårbarheter som lagats. Genom så kallad reverse engineering kan de sedan skapa attacker som utnyttjar exakt den bristen – innan alla hunnit patcha.
All denna information – från stulna konton till tekniska sårbarheter – cirkulerar och säljs dygnet runt på Dark Web. Angreppsplaneringen sker globalt, automatiserat och konstant.
2. Initialt intrång
Mål: Ta sig in i miljön obemärkt – och säkra fortsatt åtkomst, antingen för sig själv eller andra.
Med hjälp av en sårbarhet, klickad länk eller stulna inloggningar etableras ett första fotfäste. Här installeras ofta fjärrstyrningsverktyg eller en bakdörr – ett dolt sätt att återvända till systemet utan att upptäckas. Det innebär att även om den ursprungliga sårbarheten täpps till, har angriparen skapat en alternativ väg in – vilket gör det möjligt att fortsätta attacken vid ett senare tillfälle.
I vissa fall går angriparen vidare direkt till nästa fas. I andra fall låter de bakdörren ligga vilande – ibland i veckor eller månader – för att sedan återkomma eller sälja tillgången vidare till en annan hotaktör på Dark Web. Denna form av “tillgångsöverlåtelse” är vanlig i den kriminella ekosfären, där olika grupper specialiserar sig på olika delar av ett angrepp – från initial åtkomst till datakryptering och förhandling. Det gör både attackerna mer effektiva och de ansvariga svårare att identifiera och lagföra.
3. Aktivt angrepp
Mål: Bygga upp kontroll, identifiera värdefull information, nå högsta behörighet och förbereda angrepp – utan att bli upptäckt.
Efter intrånget börjar angriparen utforska systemet inifrån – en fas som ofta kallas för lateral förflyttning. Det innebär att angriparen rör sig mellan system, servrar och nätverkssegment i jakten på ökad kontroll.
Parallellt med detta samlas information om hur miljön ser ut, vilka system som är mest affärskritiska och vilken data som är känslig nog att kunna användas för utpressning. Målet är att identifiera tillgångar som offret sannolikt är villig att betala för att återfå kontrollen över.
Samtidigt kartläggs och påverkas försvarsfunktioner – som antivirus, EDR, backup-system och andra varningsmekanismer. Angriparen försöker inaktivera eller kringgå dessa, för att säkra sin position och undvika upptäckt.
I många fall är det slutgiltiga målet att nå Domain Admin – den högsta behörigheten i miljön. Med den rollen kan angriparen enkelt göra förändringar i system, konton, säkerhetsfunktioner och behörigheter – vilket gör det möjligt att genomföra angreppet fullt ut och försvåra återställning.
4. Påverkan och mål
Mål: Orsaka maximal skada, skapa press och kräva betalning – snabbt, effektivt och ofta med cynisk “kundservice”.
När angriparen är redo slår de till. Filer krypteras, säkerhetskopior raderas, data stjäls och utpressningsmeddelanden skickas. Det är nu angreppet blir synligt för verksamheten – ofta med ett exakt klockslag och detaljerade instruktioner om hur lösensumman ska betalas.
Angriparen utnyttjar tidspress som vapen: “Betala inom 72 timmar, annars publicerar vi era dokument.” Ju större tidspress, desto mer panik – och desto större chans att organisationen betalar.
I vissa fall försöker angriparen framstå som “professionell” genom att erbjuda garantier: om lösensumman betalas, lovar de att inte angripa igen. Men de säger sällan något om att inte sälja informationen vidare till andra aktörer – vilket ofta sker.
Det är inte heller ovanligt att hotaktörer erbjuder sig att – mot en extra avgift – skicka en ”säkerhetsrapport” som visar hur de tog sig in. En slags omvänd konsulttjänst – utförd av dem som just slog ut miljön.
Så hänger cybersäkerhetsförmågorna ihop med tidslinjen
SKYDDA – Före och under intrånget
Den första försvarslinjen fokuserar på att förhindra att angriparen ens lyckas ta sig in – eller åtminstone försvåra förflyttning inom miljön.
Syftar till att:
- Förebygga intrång – genom stark autentisering, brandväggar och sårbarhetshantering
- Begränsa rörelsefrihet – genom segmentering och minst-privilegium
- Skydda känsliga resurser – med rätt skydd på rätt plats
Tidslinjefas: Innan attacken och under initialt intrång
Effekt: Hindrar eller fördröjer angriparen – vilket ger tid att agera.
UPPTÄCKA – Under det aktiva angreppet
När angriparen är inne blir upptäckt avgörande. Med rätt verktyg och övervakning kan avvikande beteenden avslöjas i tid – särskilt under angreppets aktiva faser.
Syftar till att:
- Identifiera avvikelser – via loggar, trafikmönster och beteendeanalys
- Korrelation av signaler – med hjälp av SOC, EDR/XDR och SIEM
- Snabbt agerande – innan angreppet påverkar verksamheten
Tidslinjefas: Under det aktiva angreppet och före påverka
Effekt: Stoppar attacker innan skadan är ett faktum.
HANTERA – När skadan är skedd
Ingen skyddsåtgärd är 100 % – därför måste organisationen vara redo att agera effektivt när det värsta inträffar.
Syftar till att:
- Agera direkt – genom etablerade rutiner och incidentresponsteam
- Återställa miljön – via säker backup och beprövade processer
- Förbättra motståndskraften – genom lärdomar och kontinuerlig utveckling
Tidslinjefas: Vid påverkan och efter attacken
Effekt: Minskar skadorna och förkortar återhämtningstiden
Fördjupa dig inom Cybersäkerhetsförmågorna:
Cybersäkerhetsförmågorna
En övergripande introduktion till Cuebids metodik kring de tre grundläggande cybersäkerhetsförmågor och den första principen för Cybersäkerhet.
Topp 4 åtgärder
Kom igång med Cybersäkerhetsarbetet – Fyra åtgärder som gör skillnad direkt
SKYDDA
Förmågan att bygga upp ett starkt skydd med flera lager, som kraftigt försvårar intrång och effektivt begränsar rörlighet för angripare.
UPPTÄCKA
Förmågan att kunna upptäcka, agera på och begränsa hot genom övervakning, larm, analys och åtgärd – i realtid.
HANTERA
Förmågan att kunna agera kraftfullt, snabbt och metodiskt när en säkerhetsincident inträffar.
För dig som vill läsa mer
Vill du fördjupa dig i hur cyberangrepp går till i praktiken? Här är några källor vi rekommenderar:
MITRE ATT&CK framework
En öppen kunskapsbas över kända angreppstekniker och taktiker som används av verkliga hotaktörer – ett verktyg för analys, upptäckt och försvar.
Lockheed Martin Cyber Kill Chain
En modell som visar de steg ett angrepp ofta följer – från första kontakt till påverkan – och hur man kan avbryta kedjan i tid.
NIST Cybersecurity Framework
(CSF)
Ett globalt ramverk för att strukturera och stärka cybersäkerheten – baserat på fem områden: identifiera, skydda, upptäcka, reagera och återställa – med fokus på riskhantering och kontinuerlig förbättring.
Ransomware.live
En öppen plattform som i realtid visualiserar kända ransomware-attacker globalt – med data om drabbade organisationer, aktörer och trender.
Behöver ni hjälp med att ta tag i er IT-säkerhet?
Vi förstår. Det är mycket att hålla koll på – hoten förändras ständigt, regelverken likaså, och tiden räcker sällan till. IT-säkerhet kan kännas överväldigande, men ni behöver inte lösa allt själva. Vi hjälper er att ta första steget.
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig.
Vanligtvis inom 1-2 arbetsdagar.